KategorierAlla har vi ett bagage
Många gör långa gripande inlägg om saker de har upplevt i sina liv. Saker som har varit jobbiga att kämpa sig genom. Bara av att få ur sig allt, i ord och i text, är ett sätt att bearbeta detta. Någonting som jag skulle behöva. Jag är imponerad av folk som kan erkänna sina problem, sina sorger. Men jag känner inte att jag kan göra det. Det finns så mycket. Jag har upplevt så himla mycket. Jag skulle inte vet var jag skulle börja. Men största anledningen är att det skulle förstöra livet för så många. Det vill inte jag vara ansvarig för.
Jag har upplevt saker som människor inte borde uppleva. Jag har känt smärta som ingen bör känna. Men jag har tagit det och jag har gömt det långt nere. Där det inte kan göra mig någon skada. Där det inte kan göra någon annan skada.
Kommentarer
Postat av: HelenaB
Hej gumman!
Jag vet vad du pratar om. Jag har skrivit av mig en del, men jag kan inte skriva om mitt liv i dom ord jag helst skulle vilja. Jag vet också att jag skulle förstöra livet för så otroligt många och en del jag sagt att jag vill säga sanningen till har hotat att ta sina liv. Emelie, det är svårt och känslan att vara instäng i en kub gör en dränkt i sorger, förtvivlan och instängdhet. Jag skulle så gärna vilja öppna mitt hjärta, men jag vågar inte..kram
Svar:
Emelie Edesgård
Trackback
