Jag har inte så många läsare på bloggen. Kanske är det för att få ha den för mig själv ett tag. Jag är fortfarande inte säker på att jag vill att alla ska läsa mina åsikter. Jag har alltid haft svårt för att tala om vad jag tycker så det är inte konstigt. Inte heller kan jag skriva om precis vad jag vill ifall jag skulle göra min blogg mer offentlig. Men frågan är hur mycket jag egentligen är villig att dela med mig utav här. Att sätta gränsen till att det kommer vara lika mycket som jag är offentlig med som person, känns som en bra gräns.

För tillfället kanske jag inte har så mycket att komma med. Jag lever mitt liv ganska isolerat hemma. Med min sambo och djuren. Just nu vet jag inte vart jag står i livet. Det händer inte mycket och när någonting sker så är det i storlek med ett besök hos tandläkaren! Tanken på att det kommer ytterliggare en dag i morgon som, antagligen, kommer att se likadan ut som idag. Är inte lockande!