Utvik

2012-05-06 @ 10:53:43
Ända sedan Blondinbella visade sin nakna kropp på omslaget av sin tidning har debatterna eskalerat. Smal, tjock, kort, lång, små eller stora bröst. Ideal kommer alltid att finnas hos tjejer och killar, det är ingenting som kommer att försvinna för att man visar sin kropp naken. Sen är idealen olika från person till person och killarna bryr sig inte ett dugg om alla tjejers fåfäng.

Jag läste bland annat en blogg av en tjej som i sitt inlägg verkade nere på grund utav att det nu är "populärt" och snyggt med små bröst. Hon hade själv stora bröst, som inte var äkta, och bloggade om sin avundsjuka till tjejer med små bröst. Om idealen ändras från höstterminen till vårterminen så kommer ingen någonsin att fylla alla krav på hur man ska se ut. Om man ser en smal kvinna på en bild, så kommer hon alltid att vara ideal för många kvinnor. Precis på samma sätt som att en fyllig kvinna kommer att vara någon annans ideal.

Det kommer aldrig att vara okej med olika kvinnokroppar förrän alla inser att de är vackra på sitt sätt, förrän man slutar att jämföra sig med andra. När man ser sin egen kropp som sitt ideal.

Jag blir otroligt provocerad utav att se alla smala kvinnor på bild och halvnakna kvinnor i filmer. Jag tycker att det är fel att endast de är "värda" att visas. Om det hade vart en fyllig kvinna, hade hon då vart lika avklädd? Men nu är ju jag en utav de där smala, långa tjejerna. Men jag är inte heller nöjd med det. Varför inte? Jag vill inte bli sedd som en del av de tjejer som strävar efter det smala idealet. Jag har bra ämnesomsättning, jag älskar mat och har väldigt svårt för att gå upp i vikt.

Jag har fått ta emot mycket när det kommer till min vikt och mitt midjemått. Jag jämförs med släktingar, de frågar om jag gått ned i vikt när jag kanske precis lyckats lägga på mig ett kilo eller två. Kilon som jag har svårt för att hålla kvar. Jag pendlar alltid upp och ned mellan tre-fyra kilon. Jag älskar mat och det har hänt att folk frågar om jag inte får någon mat. Under grundskoletiden blev jag jämförd med en tandpetare, även om jag var tjejen som tidigast fick kvinnliga former. Jag fick ta emot lika mycket och hårda ord, som tjejen som var större än vad som ansågs "normalt".

Jag är tjejen som tidigt fick insikten, det är såhär jag ser ut och det är inget fel med det. Men folk idag kommenterar fortfarande min vikt och min storlek. Jag brukar då tala om att det spelar ingen roll vad jag väger eller hur min kropp ser ut storleksmässigt. Så länge jag mår bra och är frisk och jag kan tillägga, att jag äger ingen våg. Har inte heller avsikt för att skaffa en då det inte spelar mig någon roll vad siffrorna visar.

Men detta inlägg vill jag alltså poängtera att det spelar ingen roll om man är tjock, fyllig eller smal. Omvärlden kommer aldrig att vara tillfreds med hur du ser ut, hur mycket du än försöker. Men detta sagt menar jag inte att jag har världens bästa självförtroende och tycker att jag är snyggast i världen. Men jag är nöjd med min kropp, lite för smal eller inte och jag hoppas att alla andra kan bli lika tillfreds med sin kropp. Precis lika bra, som alla andra. Det är enda sättet att krossa alla sjuka ideal. Eftersom jag inte är så insatt i killars ideal, hoppas jag att de också kan se till sig själv och vara sitt egna ideal. Problemen är inte bara tjejernas!





För smal eller för lång? Inte smal nog eller inte lång nog. Med mina 173 centimeter och varierande vikt, 54-58 kilo. Detta är jag. Precis så bra som jag är!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0