Jag börjar känna mig lite vilsen nu utan sambo här. Jag vet inte när jag får träffa honom härnäst och framtiden ser olika ut var dag. Kvällarna går jag fram och tillbaka utan att veta vare sig ut eller in. Att gå ock sova ger heller ingen ro. Det blir bara en natt till i längden ensam i den stora sängen. Dubbelsängen med bara ett täcke och en kudde. . .

Jag kan inte njuta av mina "sista" dagar i Sverige tillsammans med sambo. Jag är kvar här ensam med så mycket att göra men jag vet inte vart jag ska börja. Jag hoppas att jag känner mig piggare i morgon och kan börja någonstans.